Historien om collet body
1940-talet. När TIG-processen utvecklas behöver volframelektroden hållas exakt i centrum samtidigt som skyddsgasen leds fram runt den.
Det låter enkelt.
Men båda uppgifterna måste lösas i samma lilla område längst fram på brännaren.
Elektroden måste hållas och gasen måste passera
Volframelektroden kan inte ligga löst i brännaren. Den måste hållas stadigt och samtidigt kunna justeras framåt och bakåt.
Lösningen blir ett system med en spännhylsa, eller collet, som omsluter elektroden.
När bakstycket dras åt pressas spännhylsan mot den del som sitter framför den. Elektroden låses fast.
Den delen blir det som på engelska kallas collet body.
En liten kropp med flera uppgifter
Collet body fungerar som en mekanisk motpart till spännhylsan.
När bakstycket skruvas åt dras spännhylsan in i collet body och klämmer fast volframelektroden.
Men delen har ytterligare en viktig uppgift.
Skyddsgasen måste passera genom samma område.
Därför förses collet body med öppningar eller kanaler där gasen kan strömma vidare fram mot gaskåpan.
Det är alltså både en del av elektrodens infästning och en del av TIG-brännarens gasväg.
Mässing passar bra för uppgiften
Collet bodies tillverkas ofta av kopparlegeringar som mässing.
Materialet leder elektricitet väl, tål värme och går att bearbeta med hög precision.
Det är viktigt eftersom gängor, koniska ytor och gasöppningar måste passa exakt mot övriga delar i brännaren.
En liten dimensionsskillnad kan påverka både elektrodfästet och gasflödet.
Storleken följer volframelektroden
När volframelektroder används i olika diametrar måste även spännhylsa och collet body anpassas.
En 1,0 mm elektrod behöver inte samma invändiga geometri som en 2,4 eller 3,2 mm elektrod.
Därför tillverkas frontdelarna i flera dimensioner.
Elektrod, spännhylsa och collet body bildar ett matchat system.
Den enkla gasfördelningen fungerar bra
I en vanlig collet body passerar skyddsgasen genom relativt enkla hål eller öppningar.
Gasströmmen fortsätter sedan fram genom gaskåpan och runt volframelektroden.
För många TIG-arbeten fungerar denna konstruktion utmärkt.
Den är kompakt, enkel och består av få delar.
Det gör den särskilt praktisk när brännaren behöver vara liten och lätt.
Gaslinsen blir ett alternativ
Senare utvecklas gaslinsen som ett mer avancerat alternativ.
I gaslinsen passerar gasen genom flera fina nät som jämnar ut flödet innan det lämnar brännaren.
Det kan ge lugnare gasström och bättre täckning vid längre elektrodutstick.
Men gaslinsen bygger fortfarande vidare på samma grundläggande frontsystem.
Elektroden ska hållas. Gasen ska fram. Delarna ska passa in i samma kompakta brännarhuvud.
En slitdel som påverkar mer än man tror
Collet body sitter nära svetsområdet och utsätts för värme vid varje svetspass.
Gängorna används varje gång fronten demonteras och monteras. Kontaktpunkterna leder ström. Gasöppningarna måste hållas fria.
Med tiden kan delen slitas, deformeras eller skadas.
Och eftersom den påverkar både elektrodens centrering och gasens väg kan ett litet fel märkas tydligt i svetsningen.
En liten länk mellan två system
Det är det som gör collet body intressant.
Den ser ut som en ganska enkel svarvad mässingsdel.
Men på ena sidan arbetar den mekaniskt med spännhylsan. På den andra sidan leder den gasen mot gaskåpan.
Collet body är därför länken mellan två av TIG-brännarens viktigaste funktioner: att hålla volframelektroden stilla och att få skyddsgasen fram till exakt samma punkt.