Vanliga frågor om volframelekrtoder
1. Vilken elektrod ska jag välja för aluminium?
För aluminiumsvetsning används i första hand gröna volframelektroder (ren volfram) tillsammans med AC-ström. De tål de höga temperaturerna och ger en stabil båge. Ett modernt alternativ är lanthanated (blå/guld) som fungerar bra på både AC och DC och ger längre livslängd än ren volfram.
2. Kan jag använda samma elektrod för AC och DC?
Ja, vissa elektrodtyper fungerar bra för båda strömtyperna. Exempelvis är lanthanated (blå/guld) och rare earth-elektroder populära allround-val som kan användas både på AC (t.ex. aluminium) och DC (t.ex. stål, rostfritt). På så sätt slipper man byta elektrod varje gång man växlar mellan olika material.
3. Är toriumelektroder farliga?
Röda toriumelektroder (thoriated volfram) innehåller en liten mängd radioaktivt torium. Den enda verkliga risken uppstår vid slipning, då damm kan frigöras. Det är viktigt att alltid använda punktutsug eller sliputrustning med dammuppsamling, samt andningsskydd för att minimera exponering. Vid normal användning i svetsning utgör toriumelektroder ingen risk.
4. Vilken typ av volframelektrod ska jag välja?
Valet beror på vilket material och vilken strömkälla du svetsar med:
- Grön (ren volfram): Främst för AC-svetsning i aluminium.
- Röd (thoriated): Stabil vid DC, ofta för stål och rostfritt.
- Blå/Guld (lanthanated): Allround, fungerar bra för både AC och DC.
- Grå (ceriated): Bra ljusbågständning och miljövänligt alternativ.
- Rare Earth (sällsynta jordartsmetaller): Kombinerar fördelar hos flera typer, mycket bra tändning och lång livslängd.
5. Vilken diameter på volframelektrod ska jag använda?
Diametern beror på materialets tjocklek och strömstyrkan. Tunnare material och låg ström kräver mindre diameter (t.ex. 1,6 mm), medan tjockare material och högre ström kräver grövre elektroder (t.ex. 2,4 mm eller 3,2 mm).
6. Hur slipar man en volframelektrod?
Slipningen görs längs med elektrodens längdriktning (inte tvärs över). Detta ger en mer koncentrerad ljusbåge, bättre stabilitet och mindre risk för avvikelser i svetsfogen.
